Onsdagsrace med X-ray

Moteld från Russel Coutts!

Jag hittade en intressant presskonferens där Russel Coutts ger sin syn på läget i AC 33. Det har förekommit en del smutskastning från båda parter och även om jag tyckt att Alinghi agerat lite märkligt till och från, så har det ju varit omöjligt att urskilja vem som varit boven i dramat. Efter att lyssnat på detta kanske pendeln svängde över något mot Alinghi. Vad tycker ni?

zerogradinord.net

IRC RM

Jag fick erbjudande om att köra som taktiker/storskot på Lindforss Prima 38 under IRC RM nu i helgen. Himla spännande och lite nervöst då jag nog aldrig kappseglat på mer än 4-5 pers och nu är vi nio. Hur som helst prognosen säger lättvind vilket tydligen ska vara en nackdel för oss. Jag roade mig med att sammanställa hur tidsdifferensen ska vara på 10 min seglad tid (IRC funkar väl som LYS/SRS?). Vi måste vara mer än 55 sek före Corby 29 och mindre än 71 sek efter Farr 40. Kan bli hårt mot X35 (10 sek före) och Farr 30 (9 sek efter).

Skärmdump från excel...

Express SM

Äntligen hemma efter en ganska slitsam seglingsvecka. Fyra dagar och 10 seglingar är lite i överkant kan jag tycka. Men de flesta tycker nog inte att jag borde klaga då vi lyckades bärga en BRONS-medalj. Det känns både märkligt och väldigt roligt, lite som i en dröm faktiskt.

SWE 452 på räls, foto Arne K Larsen, regatta.nu

Grunden till den fina placeringen las ju första dagen med serien 1, 3, 1 (helt otroligt). Första racet var en liten bjudning från guds herre. Då vi bommade tiden i starten och hann inte ta en position i styrbordståget, utan gick babord och fick ducka i stort sett hela fältet. Vi kom till slut väldigt fria med skaplig höjd på kompassen så vi forsatte ut till höger, slog sedan ca 300 m under styrbordslay och gick klart före alla. Resten var "bara" bevakning... Andra starten blev en repris på den första då vi åter bommade tiden. Plötsligt fick vi syn på både klassflagga och den svarta och väldigt kort stund senare åkte den svarta ner. Så det fick bli en babord igen. Vinden hade nu ökat från kanske 3-4 till runt 6. Ut i fritt spår mot högern och när sedan kom upp till kryssmärket var det bara några båtar som smet in framför för babord. Sista seglingen däremot var klockren, bra start där vi stekte läbåten direkt. Gick styrbord tills vi fick ett litet motvrid. Spelade på skiftena hela kryssen och hade sedan en liten men klar ledning hela racet igenom.

Besättning på 452, fr v Jonas, Olle, Joakim och Martin. Notera bilen.

Många (inte minst vi själva) var överraskade över vår båtfart. Till att börja med tycker jag vi har en mycket bra kommunikation ombord om hur vi går mot de andra. Sedan jobbar främst jag och Martin med trimåtgärder och försöker använda skot, akterstag, vagn och focksuggor för att pressa upp farten. Jag måste här framhålla att loggen är ett värdefullt hjälpmedel då jag inte har så bra känsla (än) för hur båten ska kännas. Men jag och Martin har också haft långa samtal om hans erfarenheter från att seglat med Niklas på 1014 och mina små erfarenheter från tre dagar kappsegling i Stockholm som trimmer med Pär Lindforss på 826. Jag har också läst alla trimmanualer som finns att tillgå, inte bara North Sails som vi kör med, för se lite mönster hur expressen bör hanteras. Värdefullt tycker jag också de filmer av 826 som finns på webben, men också självklart råd, tips och svar på frågor från Martin Angsell och Björn Österberg på North samt Pelle L (stort tack!).

Mot Åland

563 on the move, förresten sjukt bra spinnaker :)

I helgen går Mariehamnsregattan av stapeln. 38 (!) båtar anmälda varav cirka 15 svenska. Olle och jag har inte suttit i båten sen racet i Gävle i slutet av maj. Vi hade då enstarkt uppåtgående trend, men nu har ju alla andra seglat betydligt mer än vi så.. Ja vi får väl se hur det går, det blir nog hur som helst bra träning inför SM.

Onsdag igen!

Minst sagt blandade känslor att sätta sig i en segelbåt igen. På ett sätt väldigt skönt att det var expressen. 12 båtar på startlinjen, sol och fin sydostvind fick pluskontot att väga över rejält. Lite jobbigt dock innan start när vi mötte några babordsbåtar på kryss som gjorde väldigt sena duckningar annars kändes helgens upplevelse inte så mycket.

Vi lyckades prestera tre fina race och med serien 2-2-4 slutade vi tvåa. Sjukt bra (nästan för bra) med tanke på att det var tredje gången vi seglade båten. Jag såg inte så mkt av seglingen på kryssarna förutom tellisarna men enligt resten av besättningen gick vi bra. Båten är rätt svår men ibland när man får till det slappnar båten av löper fint med lätt tryck på rodret. Mycket tror jag sitter i focktrimmet och vi måste lägga mer fokus på att få ett mer repeterbart trim. Personligen tror jag mycket på suggorna istället för att hissa focken upp och ner. Men då måste focken hamna på samma höjd varje gång. Planen nu är nog att ta bort cunningham på focken och fixa nåt fintrim till fallet istället. På så sätt kommer höjden att bli konsekvent eftersom man alltid har koll på förliksspänningen. Fortsättning följer nästa onsdag :)

På'n igen!

Rätt tuff vecka har passerat sen förra inlägget och min absolut värsta seglingsupplevelse hittils. Vi körde RM för SK 30 i helgen ute på saxarfjärden och som alla vet regnade det ju en hel del, så även i fredags då vi sjösatte och mastade på Malin. Fy f-n vad blött det var.

Lördag: Först 5 timmar väntan på vind sedan två kör och iland vid åttatiden (12 timmar i regn...). Två spikar var dock en klen tröst.

Söndag: Frisk vind och ännu mera regn. Spikade första racet ganska komfortabelt. Andra racet skulle vi efter starten slå över till babord och direkt ducka en styrbordsbåt. Jag svänger runt och släpper storskotet direkt i slaget. Men båten vill inte riktigt falla av och och ju mer jag försöker falla desto sämre går det. I ett sista försök att trycka ner båten tappar rodret greppet och vi fullkomligen flyger upp på styrbordsbåten i dryga sju knop. Millisekunden innan kraschen inser jag att detta inte kommer gå, vänder mig bakåt och lägger om rodret för att försöka slå istället. Kort därefter hör jag "smällen".

På nåt mirakulöst sätt studsar båtarna isär och när jag tittar framåt igen har styrbordsbåtens mast trillat ner och deras rorsman ligger i vattnet och simmar. Men gastarna syns inte till och skräcken drabbar mig att vi kört rakt över sittbrunnen och skadat dem för jag såg ju aldrig var vi träffade. Sen kom nåt slags chocktillstånd blandat med en en oerhörd skam. Klart en av jobbigaste stunderna i mitt liv. Tack och lov blev ingen skadad och båtarna klarade sig också otroligt bra. Kolla in Patriks blogg för lite bilder.