Onsdagsrace med X-ray

Moteld från Russel Coutts!

Jag hittade en intressant presskonferens där Russel Coutts ger sin syn på läget i AC 33. Det har förekommit en del smutskastning från båda parter och även om jag tyckt att Alinghi agerat lite märkligt till och från, så har det ju varit omöjligt att urskilja vem som varit boven i dramat. Efter att lyssnat på detta kanske pendeln svängde över något mot Alinghi. Vad tycker ni?

zerogradinord.net

IRC RM

Jag fick erbjudande om att köra som taktiker/storskot på Lindforss Prima 38 under IRC RM nu i helgen. Himla spännande och lite nervöst då jag nog aldrig kappseglat på mer än 4-5 pers och nu är vi nio. Hur som helst prognosen säger lättvind vilket tydligen ska vara en nackdel för oss. Jag roade mig med att sammanställa hur tidsdifferensen ska vara på 10 min seglad tid (IRC funkar väl som LYS/SRS?). Vi måste vara mer än 55 sek före Corby 29 och mindre än 71 sek efter Farr 40. Kan bli hårt mot X35 (10 sek före) och Farr 30 (9 sek efter).

Skärmdump från excel...

Express SM

Äntligen hemma efter en ganska slitsam seglingsvecka. Fyra dagar och 10 seglingar är lite i överkant kan jag tycka. Men de flesta tycker nog inte att jag borde klaga då vi lyckades bärga en BRONS-medalj. Det känns både märkligt och väldigt roligt, lite som i en dröm faktiskt.

SWE 452 på räls, foto Arne K Larsen, regatta.nu

Grunden till den fina placeringen las ju första dagen med serien 1, 3, 1 (helt otroligt). Första racet var en liten bjudning från guds herre. Då vi bommade tiden i starten och hann inte ta en position i styrbordståget, utan gick babord och fick ducka i stort sett hela fältet. Vi kom till slut väldigt fria med skaplig höjd på kompassen så vi forsatte ut till höger, slog sedan ca 300 m under styrbordslay och gick klart före alla. Resten var "bara" bevakning... Andra starten blev en repris på den första då vi åter bommade tiden. Plötsligt fick vi syn på både klassflagga och den svarta och väldigt kort stund senare åkte den svarta ner. Så det fick bli en babord igen. Vinden hade nu ökat från kanske 3-4 till runt 6. Ut i fritt spår mot högern och när sedan kom upp till kryssmärket var det bara några båtar som smet in framför för babord. Sista seglingen däremot var klockren, bra start där vi stekte läbåten direkt. Gick styrbord tills vi fick ett litet motvrid. Spelade på skiftena hela kryssen och hade sedan en liten men klar ledning hela racet igenom.

Besättning på 452, fr v Jonas, Olle, Joakim och Martin. Notera bilen.

Många (inte minst vi själva) var överraskade över vår båtfart. Till att börja med tycker jag vi har en mycket bra kommunikation ombord om hur vi går mot de andra. Sedan jobbar främst jag och Martin med trimåtgärder och försöker använda skot, akterstag, vagn och focksuggor för att pressa upp farten. Jag måste här framhålla att loggen är ett värdefullt hjälpmedel då jag inte har så bra känsla (än) för hur båten ska kännas. Men jag och Martin har också haft långa samtal om hans erfarenheter från att seglat med Niklas på 1014 och mina små erfarenheter från tre dagar kappsegling i Stockholm som trimmer med Pär Lindforss på 826. Jag har också läst alla trimmanualer som finns att tillgå, inte bara North Sails som vi kör med, för se lite mönster hur expressen bör hanteras. Värdefullt tycker jag också de filmer av 826 som finns på webben, men också självklart råd, tips och svar på frågor från Martin Angsell och Björn Österberg på North samt Pelle L (stort tack!).

Onsdag igen!

Minst sagt blandade känslor att sätta sig i en segelbåt igen. På ett sätt väldigt skönt att det var expressen. 12 båtar på startlinjen, sol och fin sydostvind fick pluskontot att väga över rejält. Lite jobbigt dock innan start när vi mötte några babordsbåtar på kryss som gjorde väldigt sena duckningar annars kändes helgens upplevelse inte så mycket.

Vi lyckades prestera tre fina race och med serien 2-2-4 slutade vi tvåa. Sjukt bra (nästan för bra) med tanke på att det var tredje gången vi seglade båten. Jag såg inte så mkt av seglingen på kryssarna förutom tellisarna men enligt resten av besättningen gick vi bra. Båten är rätt svår men ibland när man får till det slappnar båten av löper fint med lätt tryck på rodret. Mycket tror jag sitter i focktrimmet och vi måste lägga mer fokus på att få ett mer repeterbart trim. Personligen tror jag mycket på suggorna istället för att hissa focken upp och ner. Men då måste focken hamna på samma höjd varje gång. Planen nu är nog att ta bort cunningham på focken och fixa nåt fintrim till fallet istället. På så sätt kommer höjden att bli konsekvent eftersom man alltid har koll på förliksspänningen. Fortsättning följer nästa onsdag :)

På'n igen!

Rätt tuff vecka har passerat sen förra inlägget och min absolut värsta seglingsupplevelse hittils. Vi körde RM för SK 30 i helgen ute på saxarfjärden och som alla vet regnade det ju en hel del, så även i fredags då vi sjösatte och mastade på Malin. Fy f-n vad blött det var.

Lördag: Först 5 timmar väntan på vind sedan två kör och iland vid åttatiden (12 timmar i regn...). Två spikar var dock en klen tröst.

Söndag: Frisk vind och ännu mera regn. Spikade första racet ganska komfortabelt. Andra racet skulle vi efter starten slå över till babord och direkt ducka en styrbordsbåt. Jag svänger runt och släpper storskotet direkt i slaget. Men båten vill inte riktigt falla av och och ju mer jag försöker falla desto sämre går det. I ett sista försök att trycka ner båten tappar rodret greppet och vi fullkomligen flyger upp på styrbordsbåten i dryga sju knop. Millisekunden innan kraschen inser jag att detta inte kommer gå, vänder mig bakåt och lägger om rodret för att försöka slå istället. Kort därefter hör jag "smällen".

På nåt mirakulöst sätt studsar båtarna isär och när jag tittar framåt igen har styrbordsbåtens mast trillat ner och deras rorsman ligger i vattnet och simmar. Men gastarna syns inte till och skräcken drabbar mig att vi kört rakt över sittbrunnen och skadat dem för jag såg ju aldrig var vi träffade. Sen kom nåt slags chocktillstånd blandat med en en oerhörd skam. Klart en av jobbigaste stunderna i mitt liv. Tack och lov blev ingen skadad och båtarna klarade sig också otroligt bra. Kolla in Patriks blogg för lite bilder.

Onsdagssegling

Förra onsdagen blåste det friskt så vi valde att känna lite på båten i lugn och ro. Alla meck fick verkligen bekänna färg med hyggligt resultat. Sämst funkade dock focksuggorna som knappt gick att rubba. Efter lite felsökning i hamn kom vi fram till att valet av lina var olyckligt tjockt.

I förrgår körde vi vår andra onsdagsegling vilken var första deltävlingen i One Design Center Summer cup. 13 båtar på startlinjen och hur kul som helst. Resultatmässgt gick det väl hyfsat bra tycker jag och det kändes absolut som det gick bättre och bättre. Jag har dock grymt svårt att "känna" båten. Den är så kort och hög så fartkänslan är väldigt annorlunda mot allt jag seglat tidigare. Känns verkligen hur mycket det gör när det inte sitter i ryggmärgen och man behöver sitta och tänka efter hela tiden. Framförallt timingen i styrningen, hur mycket man ska parera, hur länge man kan peka högt och plåga båten eller hur länge man måste gasa för att komma upp i fart.

Mikael Bogefors (SWE 2009) tipsade vänligt om att vi kanske skulle ta och tvätta botten. Generellt kändes båten lite trög i vissa kritiska lägen så vi får se hur mycket det ger... :)

Update, nu med segling

Idag skulle vi äntligen komma ut och segla lite.

Segling är ju en social sport, så vi inledde med lite obligatorisk bryggsegling.

Det känns som det återstår lite krattning av linor på rufftaket innan bitarna faller plats.

Nya skotbalken kändes dock som en riktig fullträff. Lite osäker på om man ska ha 3:1 eller 2:1 på vagnen, nån som har en åsikt? Martin röstade helt otippat på tvåskuret :), men själv är jag lite osäker på att det räcker till i alla lägen.

Nya North-storen kändes lovande. Det ska väl påpekas att vi mest guppande omkring och tittade på alla motorbåtar som drog upp svall :(. Men på onsdag blir det segling i Saltis

Stalker?

Plötsligt dök det upp två bilder i mailkorgen från en herr Perry (X-79 SWE 131) som hade fotat vår andra provsegling av Expressen. Det lustiga är att bilderna är tagna med ett par timmars mellanrum en skaplig bit från varandra. Skumt... ;)

Ny tid, ny strid!

Eftersom projektet med Malin gick i mål samband Europa cupen i Saltsjöbaden, så känns det lite tomt på kappseglingsprojektfronten. Jag har ju visserligen 606an, där det iofs skulle behövas en satsning för att matcha tex ålänningarna mfl. Men vi i "team Malin" trivs väldigt bra att segla tillsammans. Vi har alla olika tillgångar och brister, vilket ger dubbel vinst. Kunskapsmässigt höjer vi totala nivån iom att vi är bra på olika saker. Vad det gäller våra brister och egenheter så jämnas de ut på nåt underligt och lagandan är väldigt ofta mycket bra. Nåja vi ville inte bara fortsätta segla tillsammans utan också utvecklas genom att höja ribban en aning. Vi funderade och diskuterade vilken båttyp som kunde vara lämplig.

• J 80 Rätt okej, men max besättningsvikt på 332 kg blir tungt att fixa med våra 360+...


• Melges 24, inte så vanlig i Sverige/Stockholm vilket ger många långa resor...


• Express, inte den sweetaste båten i samlingen men...


• Smaragd, inte så portabel och rätt lite aktivitet...


• X-79, liten eller obefinlig aktivitet...


• Maxi racer, rätt ovanlig på Ostkusten iaf...

Som vi såg det finns två reella alternativ, J 80 eller Express. Så valet föll på

Express nr 452 med namnet X-ray (fyndigt...), bilden tagen när vi hämtade båten i Västerås. Tidigare ägaren hade ägt båten sen -84 men köptes som halvfärdig några år innan av dennes föräldrar. Båten är mycket fräsch i alla skrymslen och vrår vilket jag ser som ett tecken att båten alltid varit väl omhändertagen. Enligt uppgift skulle den visst ha kommit 2a på SM typ 1990 och iaf 8e -91, så helt hopplös kan den inte vara.

Däckslayouten är rätt basic. Jag tror vi redan har typ hundra ideer på ändringar, men ví behöver inte börja från noll och kan därför prova grejerna i verkligheten innan vi plockar fram borrmaskinen...

Hemsegling var toppen, sydväst-väst 4-10 m/s gjorde att rullade på bra, toppnoteringen var 10,5 knop med spirad fock på björkfjärden

Olle och jag njöt hela vägen (här är för övrigt ett bevis på att jag inte alls måste styra jämt ;) )

Solnedgång över Fjåset efter nio timmars segling.

Framme i nya hemmahamnen. Stripningen känns väl inte så 2008 kanske, så det får nog bli lite slipning .

Stolpe in!

Malin, Europa cup segrare! Foto Johan Granath, skota.se

Den avslutande dagen på Europa Cupen för SK30 blev en lång dags färd mot natt... Utgångsläget för de sista två seglingarna var

1. Veszmadár, Hun 11, 8p
2. Gryning, SWE 225, 15p
3. Malin, SWE 219, 15p

Ungraren verkade lite svår att nå även om han hade en BFD som struken segling, däremot mot var vi rätt sugna på att tvåla till Gryning. Sjunde seglingen kom igång och vi gjorde en bra start, tyvärr gick vi vänster direkt och fastnade i ett vindhål vid Sumpholmen (hörs ju på...), nåja vi nötte på och rundade nånstans mellan 10e-20e plats med Gryning några båtar före. Hygglig läns, rundar upp runt det vänstra märket (sett från länsen) jämsides med Gryning på det andra gate-märket, de fastnar i vårat blekhål från första kryssen och vi drar ifrån stort. Dock lättar det ur och en lång period ligger alla båtar stilla. Slutligen rundar vi kryss märket och får bra fart när vinden fyller i igen, ligger då typ sjua och nånstans lååångt där bakom ligger Gryning. Plötsligt kommer en tutande funktionärsbåt med schackrutig flagga. Sk-t också, avbrutet! Vi hade glömt bort maxtiden på 90 minuter.

Väntan på ny segling, förbaskat svårt att hålla sig sugen. Huvudet spekulerar vilt, blir det bara en segling till så "räcker" det med att "se till" att Gryning blir sämre än femma för att ta silvret. Blir det två seglingar så... För många parametrar att hålla reda på.

Race 7 kommer slutligen igång, men vi var långt borta vid läflaggan för att kolla enslinjen när 5 min skottet går och det blåser inte mycket. Vi vill starta i lovart och kunna slå tidigt till babord. Vi halvvindar för babord under alla uppradade styrbordsbåtar och försöker hitta en lucka som inte finns. När skottet går så är vi 10 m under startfartyget. Efter två slag med nästan noll fart kommer vi ut för babord med en drös båtar som täcker oss i lovart. Vi seglar lågt (mycket lågt) för att få upp lite fart och rinna fram lite för få lite syre. När allt lugnar ner sig lite ser vi att Gryning inte heller kommit iväg nåt vidare, vilket känns lite lugnande. Efter ett tag kan vi växla om från fart till normal läge och börjar då knapra in lite. Högerkanten var ganska rätt och vi närmar oss kryssmärket 50 m under styrbords-layline som topp tio iaf. Slår till barbord och möter tre båtar på led för styrbord, varav vi går stäv mot stäv mot SWE-163 Pani som ligger först i tåget. Jag är inställd på att ducka, men Pani vinkar fram oss. Det blir ett dåligt slag, vi tappar farten och smack på bojen. Sk-t! (man ska följa sin instinkt...) Tysken bakom ser förstås allt och ropar lungt nåt om protest . Bara att ta en straffsväng vilket känns som en evighet i så lite vind.

Foto Johan Granath, skota.se

Vi kommer igång igen och Gryning är fortfarande på skapligt avstånd bakom. Vi länsar på och "som vanligt" kommer GER-152 sakta ikapp med sin enorma gula spinnaker. De rullar över oss i lovart mitt på länsen för styrbord, men när vi närmar oss gaten så blir det lite stressigt ombord och jag tappar kollen på tysken strax innan tvålängdszonen. Sekunden senare börjar han yla att vi inte har plats men vi har då inget altenativ (eftersom vi då har överlapp) och "tvingar" oss in vid märket. Han sätter protestflagg och börjar prata med vittnen runt omkring. Eftersom jag inte är säker på att vi skulle ha haft plats, så tar vi det säkra före det osäkra och tar en straffsväng (suck...). Vi fortsätter ut på högern bakom en klunga med båtar och ser att Gryning och ett gäng båtar går in mot Sumpholmen och parkerar, vilket leder till glada miner på vår båt. Vi slår över till styrbord 200 m under layline medans klungan framför kör ända ut.

Med 500 m kvar till bojen ser vi att klungan vid Sumpholmen får vind, 30 graders medvrid och sträcker till märket i dryga sex knops fart. Vi däremot stannar till helt och en bra stund senare får vi den nya vinden och kan börja kryssa "igen". Tur i oturen så ligger vi betydligt bättre till än klungan som dunkade högerhörnet samtidigt som Gryning ser ut att ligga sämre än topp tio. Dessutom ser det ut som att GER-114 Hunkes ser ut att kunna klara maxtiden. Vi nöter på och rundar typ 20e med Gryning ett par placeringar framför och nu har vinden vridit så pass mycket att det är sträckbog nästan dikt för styrbord mot "länsmärket". Gryning kör lite lovning i en klunga med båtar som skapar en lucka i lä samtidigt som vi statsar lågt på fart och sakta men säkert glider vi förbi i lä. En stund senare närmar vi oss gaten och ställs inför valet att länsa /slöra med spinnaker från högra märket (sett från länsen) "upp till" mål eller att ta vänstra och halvvinda i mål på genuan. Vänstra märket ser ut att vara en anings närmare samtidigt som vårat spår gör att vi ligger i lä om några båtar så valet blir det vänstra. Snabb gipp runt märket och rakt mot mål. Vinden vrider med ytterligare och det blir lätt brant slör mot mål och vi blir lite överraskade när Ungraren kommer skärande för styrbord in framför oss, gippar och går i mål. Med nöd och näppe kör vi över en båt i lä samtidigt som vi går precis före nästa spinnaker båt för styrbord och går i mål platsen efter Ungraren. Puh, vilken pers.

Men vi var före Gryning och Ungrarens dåliga placering gör läget "intressant". Vi har dock ingen järnkoll på poängen, men vet att vi ligger sämst tvåa. Vi frågar startfartyget om det blir en till segling till och de svarar att de avaktar men förmodligen gör ett försök även om det ser "mörkt ut", klockan är ju ändå kvart över tre... Tankarna virvlar i mitt huvud, magkänslan skriker att den inte vill segla en "chansig" lättvindssegling till när vi just nu har silvret i hamn. Samtidigt försöker förnuftet jobba bort de dåliga tankarna. "Tänk noll-noll nu, förra seglingen är historia, nu gäller det att gå in göra jobbet igen. Mm vad kul det ska bli.... Inte! F-n kan de inte skjuta av klabbet så vi får åka in och slappa istället" Fram och tillbaks i huvudet, rätt svårt att slappna av. En evighet senare (typ 45 min) när sista A22a går i mål kommer äntligen den efterlängtade signalen att det inte blir någon mer segling (Vad synd...) Yes, vi kom tvåa! Bra jobbat grabbar. Tyska filmteamet kommer ombord och ställer lite frågor.

Jiddra inte med oss!

Vi kommer in sent till hamnen och våra bryggrannar GER-150 Mariposa gratulerar oss till segern. Men nä vi tror inte det räcker. Vi sätter igång med att fixa båten och knallar en halvtimme senare bort för att kolla resultatlistan. "Vad i hela friden, vi vann med en poäng. Härligt!" Eller? Ryktet når oss att Ungrarna tänker protestera mot seglingsledningen för att få seglingen struken. Men va f-n, då kommer vi ju trea om de får igenom protesten. En placering vi jobbat rätt hårt för att "slippa". Mera oviss väntan vidtar och kanslipersonalen "kan inte" säga något. Inte ens om de lämnats in någon protest eller när förhandlingen í så fall kommer hållas. Vi går till restaurangen och tar en kaffe, det skulle nu kännas otroligt bittert att bli nerpetad till trea. Gott och väl en timme senare får vi reda på att protesten avslagits. Men då blir känslan mer "puh" än "yippie"...

Man kan ha åsikter om att sista seglingen inte var riktigt rättvis och att det är tråkigt med "rundbana". Men det är ju också kappsegling (vissa kör ju bara rundbana :D). Ungrarna dominerade stora delar av regattan, men deras offensiva starter hade ett dyrt pris. Det var tjuvstarten som kostade dem segern inte sista seglingen.

Foto Johan Granath, skota.se

Nåja nu får vi sätta igång att smida planer inför Europa cupen på Bodensjön 2010. Då ska vi hänga med på lätta länsar också.

Skön seger!

Med serien 2, 2, 4, 1, 2, 2, 3, DNS vann jag tillsammans med Jonas Edholm och Martin Klinga M30 SM. Det var rätt knepiga vindar med typ 20 graders vrid på mellan 5-9 m/s och ganska stråkigt på Ekoln, så det fanns lite att bita rent taktiskt. Båten kändes mycket bättre nu än tidigare med nya rodret och de nya North-seglen.

Snygg båt (snabb oxå)! Foto Johan Granath, skota.se

Nu ser vi fram emot MM i höst :)

Den döende dandyn!

Full Metal Jacket, design John CorbyKol(svart)!

Spegel, spegel på väggen där säg mig vem som ---- i landet är…. Eftersom ”man” nu inte sitter inne med sanningen om saker och ting kan man istället ägna sig åt spekulationer. Det har ju sina fördelar för det går åt 10 ggr så mycket tid som att bara redovisa fakta, se på övrig sportbevakning tex. Vad tänkte jag spekulera om då? Jo jag satt och läste i Seahorse häromdagen, två artiklar dels John Corbys om hans nya IRC 43-fotare Full Metal Jacket, byggd helt i kol och i stort sett utan inredning. Den andra handlade om kompositriggning och hur det skulle bedömas handikappmässigt av IRC. Det slog mig då att IRC precis som ORC är ett konkurrerande företag (vinstdrivande?) som försöker sälja sina mätregler på en ”öppen” marknad.
- Redan!! Kom med nåt nytt, kanske ni tycker nu.
Jo men jag tror att vi planekonomiska svenskar ändå inte greppat ”the bigger picture”. Vi är nog vana vid att något överstatligt väsen skapar ”bästa” förutsättningar för oss. Vi har våra officiella organ som sköter upplägget. Inte många skulle nog komma på tanken att starta ett nytt seglarförbund när man ruttnat ihop på det vi har. Det är väl därför som IMS fortfarande hänger kvar för det är ju den ”officiella” regeln.

Tillbaka till kärnan nämligen IRC, som en del här hemma glatt förespråkar som frälsningen ;). IRC har som mål att skapa en populär mätregel, men de har insett att den måste hela tiden utvecklas för att stanna kvar som no1. Skulle detta gå för sakta tröttnar ekonomiskt starka intressen och det blir folkrace av det hela. Går det för fort försvinner hela bredden och gräsrotsrörelsen som inte har råd att hänga med. Så för att få ihop ekvationen kör man en balansgång, bland de större båtarna gynnar man extrema renodlade racers där allt är ”optimalt”. Bland de mindre båtarna ska mera maskerade husvagnar gynnas och däremellan blir det en gråzon. Det fanns någon slags tumregel att brytningen går någonstans mellan 45-50 fot. Därför var Corbys 43-fotare lite av en chansning. Den verkar dock funka och flera mindre ”all carbon racers” är på väg. Slutsatsen man kan dra tillsammans med att försöka betrakta hela bilden är nog därför att denna gråzon kommer på sikt att pressas ytterligare nedåt i båtstorlek och jag tror inte IRC vågar eller kan stå emot den utvecklingen. Därmed tror jag samtidigt att man satt igång att gräva sin egen grav. Så till alla IRC-fans i svedala så tror jag frälsningen blir kortvarig om den ens kommer hit…

Vad är då lösningen? Vet ej… Det är ju bara så tråkigt att se historien upprepa sig med dessa ”regler” som urartar. IOR, IMS och nu IRC. Extra tråkigt med den sistnämnda då den inte ens haft sin storhetstid än här hemma….

PS Begreppet Dandy enligt wikipedia

Sail online!

Jag måste göra lite reklam för sailonline.org, grymt kul och jäkligt lätt att komma igång. Bara att registrera sig, tanka hem ett program och sen är det bara att köra.

Just nu har jag 5,2 nm kvar till målet i Marstrand i Göteborg offshore race. Missade starten med två och en halv timme och kom iväg som 127a, plockade ett fint skift på kryssen sydväst mot Skagen och rundade som 102a. Tyvärr var jag lite girig i hopp om att tjäna 0,2 knop föll jag 10-15 grader under Fladens fyr, i hopp om att ett vindskift skulle lyfta mig tillbaka. Icke, tappade två placeringar och i ivern att inte förlora mer mark råkade jag ställa in kontrakurs i kanske en minut och tappade en placering till. Ställde väckaklockan på halv två för att runda Fladen låg då typ 89a, la då kompass kurs 345 grader rakt på målet, så dock inte att det låg en ö ivägen som jag fastnade på. På benet mellan Skagen och Fladen låg jag och körde mot "SK95SWE8" och "GER3791" de slutade runt 60. Nåja, jag grejar topp hundra iaf....

Way to go!

Foto: alfalaval.sailingblog.net

Condevor sailing team tycker jag förtjänar en del uppmärksamhet. Föredömligt att skaffa en riktig seglingsracer i form av en Mumm 30 istället för en hopplös och alldeles för stor husbåt. Man kanske inte blir coolast i hamnen men sportsligt sätt tycker jag det är hel rätt, med möjlighet till internationell scratch (utan handikapp) segling. Det är nog dessutom en mycket roligare segelbåt för kappsegling. Way to go!


PS Mumm 30+ Bavaria 33 = Billigare än X-35, X-41, J-109, First 36.7 osv...... ;)

Salon Nautique de Paris

För drygt en vecka sedan var jag i Paris och besökte båtmässan. Mässan hade väl i stort samma innehåll/profil som här hemma men 10 ggr mer (minst!) av allt. Men istället för att någon liten sverigeimportör står i ett hörn och visar någon enstaka pryl, så visar tillverkaren upp allt de har (Karver, Facnor, Archambault mfl)

Väl "kittad" Mini 6,5 (produktionsbåt?)

Schysst kick/travarsystem, modell PRB (Imoca 60) för båtar med bommen nere vid rufftaket.

WTF! Skämt?

Verkar poppis med slanka prestanda dagseglare (med teak i sittbrunnen) typ MD 35, Brenta 30, Tofinou 9,5 mfl denna hette Eryd 30. Schysst akterknap...

Köp inte grisen i säcken. Man måste ju veta hur båten känns i sjön, eller?

WTF!

Ett stort framväxande segment verkar var crusier/racers avsedda för shorthand-segling med tydliga influenser från typ Open 40. Inte så dumt men inget för traditionalister som vill ha regnskog i ruffen och plats för middagssittning i sittbrunnen. Men för segling är det nog perfekt

Sittbrunn gjord för segling.

Mitt i "A-hallen", fransmän....

Puma visade hela sin klädkollektion för segling med allt från Offshoreställ i Gore-tex till casual.

Hur många öl får man plats med i benfickan?

Nya "entyps-mothen" Bladerider, pretty nice!

Väldigt fina detaljer, som här reglagemekanismen till höjdklaffen på centerbordet, lite finare än min Aussie Axeman som jag byggde i glas/polyester/plywood för tio år sedan.

Fina spinnpåsar på en 470, vore kanske nåt för 606an.

Något som jag däremot funderat länge på till 606an är en spinnbom modell 505, som man drar ut med en lina. Man skulle nog kunna spara lite värdefull tid i bla nedtagningen.

Hmm, ett Fico ändbelslag från en Starbåtsspirbom har jag någonstans i gömmorna...

Jag kan nog stå och stirra i timmar på alla trimlösningar på en 505....

Ovan nämnda Facnor, som för övrigt spottat upp sig rejält, visade upp en innovativ lösning för "länsgennaker" på rulle.

Genom att låta halsen uppe och nere svirvla fritt modell Furlex och istället låta inrullningen skötas av ett litet snöre på mitten. Funkade fint på utställningsminiatyren i alla fall. 100 kvm och 10 m/s slör, nja kanske....

MM

Nästan roligaste seglingen jag varit med om! Fota Johan Granath/Skota.se

I skrivande stund håller väl årets mästare att värma upp i Sandhamn inför tävlingen Mästarnas Mästare. Uppvärmningen sker nog inomhus i värmen på värdshuset eller hotellet med dryck och prat. Det är väl en rätt kittlande tanke det där att utse en "champion of the champions". Jag har dock hört många upprörda kommentarer om att detta är ett jippo eller pajassegling. Mycket möjligt, men det är otroligt kul. Det ska bli otroligt spännande att följa tävlingen och jag ska göra vad jag kan för att ha chansen att vara med nästa år. Vem vinner då? Det jäkligt svårt att säga men jag får väl dela ut lite vinst-varningar iaf.

470
Karin Almquist, Karin Berg, Emil Wiberg, Fredrik Aurell

Okänd för mig!

606
Staffan Ek, Håkan Ek, Herman Kilsäter, Erik Lindsten, Isabelle Mungsgård
Mig veterligen har Isabelle aldrig suttit i en 606 men är nog inlånad som båtexpert för hennes erfarenhet från matchracing med båttypen. Medium chans!

2,4 mR
Stellan Berlin, Martin Holmgren, Chris Parnby, Fredrik Brötell
Stellan var med och gastade åt förra årets 2,4a vinnare och har nog en piggare besätning i år. Medium chans!

A22
Martin Carlsson, Björn Fagerström, Leif Eriksson, Thomas Ericsson (Torkel Sintorn)
Torkel ringde mig och frågade om mina tankar från förra året. Martin & co har minimal erfarenhet från andra båttyper än A22an (som de dock har extremt bra koll på). Besättningsarbetet är A och O så hittar de sina roller och får till tekniken räcker det nog till semifinal

Drake
Leif Karlsson, Hasse Bauer, Tom Whitmore, vakant

Tunga gardet, det är inte alla som har ett VM silver i Starbåt i bagaget. Skrällvarning!

E-jolle flickor
Josefin Olsson, Joakim Olsson, Stefan Eriksson, Kajsa Sundklev

Hungriga vargar jagar bäst och det faktum att man normalt sett seglar utan spinnare eller köl verkar inte bekomma de unga talangerna. Varning!

E-jolle herr
Victor Bergström, Marcus Dackhammar, Sten Bergkvist,
Varning!

Express
Arne K Larssen, Mattias Mellström, Mattias Pettersson, Erik Gamner
Många inklusive mig själv satte kaffet i strupen när Arne gick och vann Express SM. Respekt!

Smeknamnet Arne "kass" Larssen är för evigt förpassat till Sverkers tunna. Har här chansen att bättra på sina aktier ytterligare. Skräll-Varning!

Folkbåt
Donald Bratt, Björn-Axel Johansson, Johan Rasin, Lars Wingqvist

Vägrade flytta på sin bäverhydda för babord på Riddarfjärds seglingen för 10 år sedan. Lätt och vara tuff när man sitter i en isbrytare...

Formula vindsurfing
Per Boström, Lars Sörqvist, Fredrik Edgren, Stefan Voxby
Okänd för mig!

Formula 18
Patrik Forsgren, Niklas Nordblom, Peter Thorwid, Johan Gnosspelius
Patrik var närmast en förebild för mig för 10 år sedan och jag har aldig träffat någon så strukturerad. Men jag tror han tappade motivationen till Express, 606 och 2,4a sålde alla båtar och tog seglingsuppehåll. Letade efter lite mer fartfylld tekniksegling och fann väl det i F18. Elaka tungor säger att han inte riktigt pallar pressen när det blir allvar (vem gör det?) men detta är på skoj och de gamla takterna sitter garanterat i. Vinst-Varning!

H-båt
Magnus Engdahl, Johan Björling, Anders Björling, Jörgen Jörstad
Okänd för mig!

IF
Staffan Eklund, Christer Olsson, Gunnar Bohlin, Conny Kjellberg
Erfarenhet från förra året och toppning med Conny Kjellberg kan räcka långt. Medium chans?

IMS
Gutta Johansson, Oscar Karlsson, Alex Ramsy, André Theorell
Fågel eller fisk?

J80
Mikael Lindkvist, Ingemar Sundstedt, Ulf Camiz, Sandra Sandqvist, Olof Detlefsen
Vinst-varning! Har dessutom med super Sandra som slog ut Victory i semin förra året.

Laser master
Niklas Edler, Anders Jönsson, Mathias Bredin, Pontus Meijer
Fågel eller fisk?

M22
Kristina Lundevall, Patrik Stenberg, Sven-Håkan Lundevall, Linda Kowalek, Daniel Ekstrand
Jag tror tyvärr mina kompisar får det tufft att nå semi. Men kul segling väntar ändå!

Maxi Racer
David Selvert, Mathias Lindebor, Christoffer Wallström, Rickard Samuelsson
Okänd för mig!

Mirror
Per Bäcklund, Johan Bäcklund, André Högbom, Viktor Högbom, Gustav Jernberg
Tror att samma besättning var med förra året och de imponerade verkligen. Medium chans!"

Neptunkryssare
Oskar Röös, Mats Rimmö, Gustav Holst, David Pettersson
Kanske semi!

Ok-jolle
Thomas Hansson Mild, Robert Söderberg, Johan Forsberg, Kaj Kallio

Borde slippa jumboplatsen i år, hade mkt strul förra året!

Optimistjolle flickor
Anna Hagberg, Emma Jönsson, Anna Jönsson, Hanna Rydlöv, Maja Rydlöv
Varning!

Safir
Reine Svensson, Tony Karlsson, Fritjof Sahlström, Jonas Byström
Vinst-varning! Seglade tyst och snyggt genom grundomgången förra året och var en hårsmån från final. Kan gå långt.

Smaragd
Erik Waller, Bengt Wernersson, Urban Hedström, Bengt Rodung
Okänd för mig!

Sprint
Arvid Claeson, Peter Sundelin, Anders Bengtsson, Oscar Claeson
Konkurrent från optimisttiden har med sig brorsan också. De två gick hårt åt prisborden...

Vinst-varning!

Wildcard
Therese Torgersson, Emma Aspington, Johan Qviberg, Helena Barne
Johan var också konkurent från optimistseglandet, nummera bla duktig match racing gast åt Björn Hansen. Bra chans!

Wildcard
Johan Molund, Mathias Hermansson, Mattias Almstedt,

Fågel eller fisk...

LYS träsket!

Mycket snack om LYS senaste tiden... Jag har mest skrattat lite för mig själv och tyckt det varit lite sandlåde varning och att "borde" ägna sig åt annan form av segling. Men i lördags seglade vi Gran Prix (Gran Segels eget super arr!). Blåste bra, fyra båtar mastade av (en safir och tre flerskrovare)! Det var omvänd start och först i mål vann var det tänkt... Det var framförallt en rätt tung kryss från Möja/Långvik till Na Stavsudda och därför kändes det lite surt att få styk av en Lotus med 25 sekunder och bli fyra totalt i kölbåtklassen. Men.....

Starttiderna var uträknade utifrån målgång kl 16, men första båt gick i mål typ tjugo i fyra. Det vill säga gick seglingen fortare än beräknat och de mindre båtarna fick för mycket försprång. Sifferryttare som jag är kunde jag inte låta saken bero utan rättvisa måste skipas...

Gör man en omräkning ser det ut så här istället.....

Känns ju helt plötsligt mkt bättre :D, pallplats inte illa....

Värdet på LYS-talen kan man debattera i all evighet men man får ju inte glömma matematiken, eller hur?

Foto: Johan Granath/Skota.se

Har inte riktigt orkat göra nån djupare analys av 606 SM. Det blev inte nån höjdare för vår del och tom bilden ovan avslöjar ju ganska tydligt att lugnet och harmonin inte riktigt infann sig.

Det nya riggtrimmet med mera mastlut i lättvind, kortare spridare och högre riggspänning känns så här i efter hand rätt lovande med tanke på de relativt hyggliga resultaten, trots att vi seglade långt ifrån vår potential.

Grattis Martin och Göran!

Martin! (Hittade ingen bild på Göran)

Göran Haglund vann tillsammans med Martin Tjörn runt 2007. Snyggt! Buskseglare från ostkusten kanske inte är så dåliga som en del sillstypare tror :). Men att försöka förringa deras insats genom att påstå att det är fel på LYS-talet är riktigt barnsligt. Ingen tjoar väl om att Smaragden eller Expressen har för lågt när Collberg, Davidssson mfl ständigt placerar sig topp tio. Nepparen är en hårt driven entypsklass och kan man krama ur nästan max ur båten HELA TIDEN är det inte konstigt att det går bra. Har man sedan lite flyt med vädret så är succen given. Grattis Martin och Göran, jag är iaf imponerad.