Tät och spännande segling...
Istället för att försöka låna in en gast till 606-cupen på Lidingö nu när Olle försvunnit utomlands så ville jag göra nåt annorlunda. Jag kände att ännu ett dåligt resultat hade varit svårt att hantera med risk att frustrationen ökat ännu mer och när jag känner mig tvungen att prestera så kommer motgångarna som ett brev på posten. Så vad göra? Jag bestämde mig för att gasta åt någon annan. Låter kanske inte så märkvärdigt men de gånger jag inte hållit i rorkulten på en kappsegling ryms nog på tio fingrar och jag har knappt satt min fot framför masten....
Upprundning efter första länsen i andra köret, en stund senare var vi i ledning...
Bra ledning i första racet!
Istället för att försöka låna in en gast till 606-cupen på Lidingö nu när Olle försvunnit utomlands så ville jag göra nåt annorlunda. Jag kände att ännu ett dåligt resultat hade varit svårt att hantera med risk att frustrationen ökat ännu mer och när jag känner mig tvungen att prestera så kommer motgångarna som ett brev på posten. Så vad göra? Jag bestämde mig för att gasta åt någon annan. Låter kanske inte så märkvärdigt men de gånger jag inte hållit i rorkulten på en kappsegling ryms nog på tio fingrar och jag har knappt satt min fot framför masten....
Är jag då ett kontrollfreak som måste styra och ställa? Ja kanske lite så. Men jag är också väldigt dålig förlorare (jättedålig!). Det är däremot inte så viktigt att komma högst upp i resultatlistan, men jag hatar och segla dåligt helt enkelt. Därför är det lite svårt med någon rorsman som inte riktigt gör sitt jobb, för att vi då seglar sämre än vi behöver. Ett annat problem jag ibland upplevt när jag gastat med någon som är jättebra är att jag inte känner att jag kan påverka någonting. De kunde lika gärna ersätta mig med en programmerad robot istället (sh-t, rätt tänkvärt även för egen del....).
Upprundning efter första länsen i andra köret, en stund senare var vi i ledning...
Tillbaka till tisdagsseglingen. Jag och Göran bestämde att vi skulle segla och han lät lite häpen när jag ville gasta. Göran som normalt seglar med sin sambo brukar väl normalt sätt inte toppa fältet, men de har ofta bra starter (bättre "hit-ratio" än jag själv) och fin kryssfart. Vi delade upp arbetet på vägen ut till start. Göran tog hand om allt bakom storskotsskenan och jag fick sköta resten, inklusive bestämmanderätt över taktiken. Inför första racet bestämde vi att Göran fick starta var han ville bara vi kunde ligga kvar på styrbord för jag ville ut på vänstern. Det lyckades och när vi väl kom iväg kunde jag hålla koll hela fältet och vindpuffarna. Vi prickade den perfekta byn att kliva över i och rundade med en klar ledning. Den höll till vår häpnad ända in i mål. Starten efter gick inte riktigt lika bra, vi blev överkörda och fick slå bort. Rundade dock ändå fyra efter första kryssen, plockade en båt i upprundningen och resterande på andra kryssen. En spik till! Sista seglingen blev lite sämre men en fullt godkänd femteplats räckte för att bärga kvällens totalseger. Vad hände?
Det var grymt kul att gasta 606. Allting är väldigt lätthanterligt men ändå fysikt och härlig tävlingskänsla med spänning hela tiden. Det var också en utmaning att försöka göra allt som jag själv hade önskat som rorsman och försöka avlasta Göran så mycket som möjligt, så han kunde koncentrera sig på att styra. Det här var precis den vitamininjektion jag behövde efter helgens motgångar. I'm back baby, I'm back.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar